Nya föresatser

Visst kan det då och då vara bra att tänka igenom vad intressen som ockuperar en. Att vara pensionär är egentligen bara ett tillstånd och så får man lämpligen fylla tiden med något vettigt.

Har beslutat att inte lägga till utan främst ta bort en aktivitet och fördjupa andra och det blir slöjdandet som får stryka på foten. Har några saker att färdigställa och stänger sedan snickarboden. Slöjdandet i trä har betytt mycket för mig och då främst instrumenten. Det har blivet cirka femtio stycken och jag uppskattar tiden som jag lagt ner till nästan sex tusen timmar. Övrigt träarbete har också varit kul men inte riktigt av samma dignitet. Jag tycker att bygga nyckelharpor, vevliror, tagelharpor med flera sorters instrument är höjden av bruksslöjd.

Vad blir det då istället? Ja, jag fortsätter med bokbinderi där jag främst måste förbättra mig på ryggtrycket med guld. Att gå på kurs är knappast möjligt på grund av priset så det blir bara att försöka själv. Att skriva kortprosa ligger mig varmt om hjärtat så det ska jag också satsa på och inte minst att utveckla mitt tecknande. Att då kombinera skrivandet och tecknandet vore extra kul.

Ja, så här får det bli.

För övrigt kan jag meddela att vår första krokus blommar där ute i trädgården så visst finns det hopp.

Annat som är fint

Ett stilla vågskvalp sköljer in på stranden från det öppna havet. Sinnebild för öppenhet och de obegränsade möjligheter som står människan till buds.

Ser vi österut, utanför bildfånget kan man vid bra väder skymta Skåne. Rakt norrut finns Norge och blickar vi åt väster så vet vi att först kommer Jylland och därefter Storbritannien. Reser vi dessutom vidare i tanken så finner vi Nordamerika.

En resa i tanken är ett fullgott för den färdigreste resenär som nått ett mål. Här är idag stilla vågor och i morgon kanske en rasande storm. Aldrig syns det samma, alltid ett nytt hav, ny bild och nytt ljus.

Strandbrinkens växtlighet kryper utmed marken. Vinden formar träden, allt är vindpinat men står emot. Vresrosen, rosa rogusa, med sina röda blommor och stora nypon växer i tätt buskage. Backsvalan bygger i kolonier sina bon. Strandens stenar nöts mot varandra. Vandrare letar efter rav, finner kanske en och annan bit. Svåra att se och skilja från brunfärgad sten.

Fiskarna i sina båtar lägger ut nät. Småbåtar för kustnära fiske fångar den goda rödspättan. Stekt läggs den på tallriken med potatis, grönsaker, sås och för att fullända måltiden serveras öl och måhända en lille en. Så bjuder traditionen här.

Vänlighet och förmåga att leva med naturen finns hos befolkningen. Man vet att när stormen rasar så gäller det att skydda och rädda. Detta kustens folk har kunskapen och har förmågan att bistå. Bita samman då det behövs men också att leva med ett smil i godvädersdagar.

Fint att få vara gäst i deras verklighet.

Vidunderligt

Nog är det vidunderligt märkligt vad som naturen kan åstadkomma. Vi bara tar det för givet utan att tänka efter. All den kunskap och kraft för att kunna forma dessa vackra blommor finns i löken.

Vad kan vi åstadkomma som ens kommer i närheten vet jag inte. En älg springer fram i helt obanad natur. Själva måste vi spränga bort, plana ut asfaltera för att kunna ta oss fram. Ynkligt, och så kallar vi oss jordens herrar. Att det är människorna som bestämmer syns tydligt.

Barnafödandet är samma sak som blommans utveckling, kan man då invända. Men det kan vi människor åstadkomma helt utan kunskap på området.

Förvirring

Idag är det måndag, dagen efter två fina kursdagar i slöjdhuset i Ronneby. Jag skulle vilja att alla som har med utbildning att göra skulle få ha så behagliga och flitiga elever.

Så idag skulle jag återuppta mina egna skrivarstudier och jag tyckte att det gick bra att skriva en liten text som associerar på ordet"Spryngloman". Det var väl inte så svårt att få ihop något men efter närmare studier av uppgiften såg jag att det var fel ord. Så varför inte presentera vår Spryngloman här.


Denne lille man strövar omkring i bostaden främst nattetid. Tycker knappast om oss och agerar som om huset var hans. Tur att han inte tycker om dagsljus för då hade han sannolikt blivit ändå mer påfrestande. Nu lever vi samman under kontrollerad animositet.

Han har valt att ha sitt nattläger innanför veden som vi har under den öppna spisen i matrummet. Veden ska vara snyggt travad med ett utrymme längst upp fritt från ved så att han kan ta sig ut från sitt utrymme. Någon gång har jag för att trilskas fyllt ända upp, men det straffar sig för då kan vi höra hur han rumsterar med veden och hur slänger ut den i hela rummet.

Vår Spryngloman är en kort man, kanske trettio centimeter lång med en gammelmans utseende. Yvigt skägg som når ner till midjan. Tunnhårig med bara några långa hårtestar. Brungula kläder, yviga byxor och hade han haft träskor på sig så skulle man kunna ta honom för holländare.

Vid ett tillfälle dristade jag mig att kalla honom för ”din fule tomtegubbe” och då blev han verkligen arg och röt åt mig att ”jag är ingen tomtegubbe utan Spryngloman; Spryngloman med stort S och dessutom är jag inte särskilt ful.” Men visst är han ful, har väl svårt att nå upp till någon av speglarna. Bra att han inte är särskilt matglad men visst har vi märkt att han är väldigt förtjust i leverpastej. Men vad göra, antagligen är det bara att låta honom hållas.

För några veckor sedan då han fräste över något som han var missnöjd med hotade jag med att kasta ut honom och tyckte att han kunde gräva sig en håla i skogen och bli backstusittare. Men detta föll inte herrn på läppen utan då hotade han mig i sin tur med att samla ihop alla Sprynglomanerna i grannskapet och då skulle vi få se på gnistor. Jag är övertygad om att vi är fast och att det är han som bestämmer.

Jag har bönat och bett honom att flytta till ett annat ställe men svaret blir nej och han säger bara att ska någon flytta så blir det hustrun och jag för han kom först, att det inte stod något om inneboende i köpekontraktet är inta hans fel. Dessutom hade vi enligt hans åsikt skyldighet att besiktiga huset och visst har han rätt. Kanske kan man anlita en kommunal medlare för att komma till rätta med saken.

Vår lille fnatt påstår att det finns Sprynglomaner i mest varje hem. I alla fall i sådana där de kan finna ett lämpligt kryp in. Så det är bäst att ni kontrollerar noga.

Skärning

I morgon lördag och på söndag ska det bli kurs i Slöjdhuset, Ronneby. En karvsnittskurs och det ska bli trevligt att leda. Har fått åtta deltagare, fem kvinnor och tre män. Ingen ovanlig blandning för man kan säga att det är en fin kvinnosyssla i kombination med trä. Ett finlir och det fordrar inte mycket kraft.

Hoppas att vädret blir lika fint som idag. Visserligen kommer vi inte ut om vi inte tar en promenad i samband med middagsrasten men det kan man göra. Men det gör vi kanske inte för man släpper inte gärna kniven förrän man måste på grund av kramp i hand och arm.

Fick just min nästa veckas skrivuppgift i min skrivarkurs. Vi ska associera fritt om ”spryngloman” vad nu detta kan vara för någonting. En som jag ser det trevlig uppgift för det kan bli vad som helst. Bara att låta fantasin slå volter.

En risig värld som vi lever i, hörde jag på nyheterna. Usel ekonomi i större delen av EU och hela världen egentligen. Kan det bara vara de amerikanska bankirernas girighet skuld eller låg krisen latent i alla fall. Ja, vem vet?

Diktande

Idag har vädret varit fint och det har inte hänt så ofta på sista tiden. Men efter en dimmig morgon så kom solen. Vi tog en promenad på en och en halv timme och bortsett från att det gör ont lite här och var så var det skönt.

Eftermiddagen har jag i huvudsak ägnat åt diktskrivning. Inte min starka sida men det ingår i skrivarkursen och då får jag göra det. Har provat på limerick, sonett, haiku och blankvers. Ingenting som gör att jag kommer in i akademin utan det blir närmast som en poetisk ingenjörskonst. Det gäller att räkna stavelser, se till att texten någorlunda hänger samman och få till rim orden.

Något har hänt

Tre nya saker har hänt idag. Har fått insatt en tandbrygga, föga spännande men nog så praktiskt. För det andra så har vi för första gången köpt och provar rött te. Helt utan exotiska bismaker utan helt neutralt, gott.

Det har också blivit klart att vi fått tillräckligt med deltagare till karvsnittskursen dagarna 14 och 15 februari. Trevligt att få hålla en ny kurs för det var länge sedan sist.

Annars har det varit en dag som alla andra, grå och blåsig. Nu måtte det väl snart bli soligt igen.