Idag är det måndag, dagen efter två fina kursdagar i slöjdhuset i Ronneby. Jag skulle vilja att alla som har med utbildning att göra skulle få ha så behagliga och flitiga elever.
Så idag skulle jag återuppta mina egna skrivarstudier och jag tyckte att det gick bra att skriva en liten text som associerar på ordet"Spryngloman". Det var väl inte så svårt att få ihop något men efter närmare studier av uppgiften såg jag att det var fel ord. Så varför inte presentera vår Spryngloman här.
Denne lille man strövar omkring i bostaden främst nattetid. Tycker knappast om oss och agerar som om huset var hans. Tur att han inte tycker om dagsljus för då hade han sannolikt blivit ändå mer påfrestande. Nu lever vi samman under kontrollerad animositet.
Han har valt att ha sitt nattläger innanför veden som vi har under den öppna spisen i matrummet. Veden ska vara snyggt travad med ett utrymme längst upp fritt från ved så att han kan ta sig ut från sitt utrymme. Någon gång har jag för att trilskas fyllt ända upp, men det straffar sig för då kan vi höra hur han rumsterar med veden och hur slänger ut den i hela rummet.
Vår Spryngloman är en kort man, kanske trettio centimeter lång med en gammelmans utseende. Yvigt skägg som når ner till midjan. Tunnhårig med bara några långa hårtestar. Brungula kläder, yviga byxor och hade han haft träskor på sig så skulle man kunna ta honom för holländare.
Vid ett tillfälle dristade jag mig att kalla honom för ”din fule tomtegubbe” och då blev han verkligen arg och röt åt mig att ”jag är ingen tomtegubbe utan Spryngloman; Spryngloman med stort S och dessutom är jag inte särskilt ful.” Men visst är han ful, har väl svårt att nå upp till någon av speglarna. Bra att han inte är särskilt matglad men visst har vi märkt att han är väldigt förtjust i leverpastej. Men vad göra, antagligen är det bara att låta honom hållas.
För några veckor sedan då han fräste över något som han var missnöjd med hotade jag med att kasta ut honom och tyckte att han kunde gräva sig en håla i skogen och bli backstusittare. Men detta föll inte herrn på läppen utan då hotade han mig i sin tur med att samla ihop alla Sprynglomanerna i grannskapet och då skulle vi få se på gnistor. Jag är övertygad om att vi är fast och att det är han som bestämmer.
Jag har bönat och bett honom att flytta till ett annat ställe men svaret blir nej och han säger bara att ska någon flytta så blir det hustrun och jag för han kom först, att det inte stod något om inneboende i köpekontraktet är inta hans fel. Dessutom hade vi enligt hans åsikt skyldighet att besiktiga huset och visst har han rätt. Kanske kan man anlita en kommunal medlare för att komma till rätta med saken.
Vår lille fnatt påstår att det finns Sprynglomaner i mest varje hem. I alla fall i sådana där de kan finna ett lämpligt kryp in. Så det är bäst att ni kontrollerar noga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
aha, nu förstår jag ett och annat. som vart alla paren till de ensamma strumporna i tvättmaskinen tagit vägen. och vem det är som väcker Oscar mitt i natten så han blir lessen. och vem som lärt upp våra barn till mästerbusare!
SvaraRaderaJavisst så enkelt är det. Bara att känna pappenheimarna.
SvaraRaderaJag tycker du ska fortsätta med din Spryngloman. Det känns som om han har hittat på mer rackartyg som du kan skriva om!
SvaraRaderaNja, men det kan väl bli någon annan liten berättelse. Jag gillar det lilla formatet.
SvaraRadera