Vi är hemma igen efter får resa till Brösarp. God mat fick vi med en ålanrättning till förrätt, vildsvinsstek med en helt fantastisk sås och som avslutning skånsk äpplakaga. Helt igenom utsökt.
Idag var det meningen att vi skulle åka ytterligare någon mil söderut till Kivik men det avstyrde vi på grund av ett envetet regnande. Så efter avstyrandet styrde vi hemåt och för att riktigt känna att jag står i samklang med det usla vädret har jag lagat ett psalmmodikon. Detta gissel uppfanns på adertonhundratrettiotalet av en man vars namn jag inte vill ta i min mun. För att vara riktigt säker på att jag inte ska försäga mig är namnet utraderats ur min hjärnas minnesbank. För de fåkunniga kan jag säga att instrumentet kom till som ersättning för alla uppeldade fioler och nyckelharpor under den tidens religiösa vågor som härjade likt farsoter över bygderna.
Det är alldeles stilla ute och det enda som får löven att röra sig är då de träffas av en droppe som faller men bortsett från gråväder så är det vackert i skogarna just nu när den gula färgen på löven övergår i gulbrunt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej.
SvaraRaderaJag har nog missat ett antal kristendomslektioner för jag hade ingen aning om vad en Psalmodikon var när jag läste bloggen. På Internet kan man dock hitta många artiklar. Det finns till och med ett ”Nordic – American Psalmodikon forbundet”. Det verkar ha norsk anknytning för de anger födelse dagen för instrumentet till 15 juni, 1835 för då fick en namngiven norrman tillstånd att använda instrumentet i norska kyrkan. Andra artiklar Antyder att en namngiven svensk använde instrumentet tidigare. Jag har inte satt ut namnen eftersom du gjort dig besvär med att förtränga dem. Det finns tydligen en förebild ”Langeleik” i Norge från 1526. Den är i privat ägo. I Lettland utvecklades Psalmodikonen till två strängar och kallades Giga. Kanske kom man tillbaka i den profana musiken då. (Min egen fundering med hänsyn till namnet).
Det finns också ett antal bilder. Instrumentet kan tydligen se ut nästan hur som helst från en helt rak låda till mycket utsirade saker.
Så trevligt att du tränger in i instrumenthistorien för där finns mycket intressant att hämta.
SvaraRadera